Årets perenn 1999 - jättedaggkåpa
En riktig "guldklimp" i rabatten
Årets Perenn 1999, jättedaggkåpa, är ypperlig som kantväxt, marktäckare och som vävarväxt i rabatterna. De mjuka grågröna, handflikiga bladen och de frikostiga vipporna med mängder av små limegula blommor, döljer naken jord och kala grenar i rabatten och ger sällskapsväxterna ett skönhetslyft. Den är fantastiskt användbar när det gäller att skilja "svåra" blomfärger åt och att förstärka färg, form och skönhet hos andra växter.
Vackert sällskap
Förstärk det lysande gula
med exempelvis rosor från månskensgult till brons- och koppargult. Hetta
till det med liljor och engelsk vallmo i orange, eller nejlikrot, vallmo och
rosor i rött. Svalare blir intrycket med blått och blåviolett, som
stäppsalvia, stor blåklocka, kantnepeta och nävor. Jättedaggkåpa är också
mycket vacker bland vita rosor och vita fingerborgsblommor. Den passar
utmärkt till romantiskt rosa rosor. Utomordentligt skön är även Årets
Perenn, tillsammans med bladväxter med röda, blådaggiga, brokiga och
silvergrå blad.
Årets Perenn 1999, jättedaggkåpa, med luftiga blomställningar i limegult, är vackra mot de blåvioletta spirorna av stäppsalvia, Salvia nemorosa. (Foto: Marie Wändel)
Trofast och långlivad
Årets Perenn, jättedaggkåpa, Alchemilla mollis, som ursprungligen kommer
från Karpaterna-Kaukasus, blir mycket långlivad där den trivs. Det blir
kanske inte kärlek vid första ögonkastet, när man ser jättedaggkåpa som
liten planta i plantskolan. Den tillhör inte de allra pråligaste av
trädgårdens växter, men är avgjort en av de mest användbara och pålitliga.
Ger man den bara en chans, inser man snart dess verkliga värde och
jättedaggkåpa blir så småningom en trofast vän, man inte vill vara förutan.
Lättodlad
30-50 cm hög blir jättedaggkåpa, lite beroende på jord och växtplats. Trivs
gör den för övrigt nästan överallt, med undantag av alltför torra platser.
Årets Perenn, kan växa i både sol och skugga, utom i de mörkaste hörnen. Den
växer lika villigt i surjordsrabatten, som där pH-värdet är högt. Den trivs
i fuktig miljö intill dammen såväl som i torrare lägen, längs gångar och
rabattkanter och den är fullt härdig i hela landet. Prova också gärna att
odla den i större urnor tillsammans med sommarblommor.
Det
mjuka marktäckande växtsättet gör Årets Perenn 1999, jättedaggkåpa, till en
underbar kantväxt. Här växer den längs grusgången tillsammans med rödbladig
alunrot, Heuchera micrantha 'Palace Purple', vars mörka blad utgör en
spännande kontrast mot skyn av limegula blommor.
(Foto: Flemming Houmann)
Minimal skötsel
Jättedaggkåpa är en växt som inte kräver mycket skötsel. Den klarar sig på
samma plats under många år utan någon större tillsyn. Röj bort det vissna
vår eller höst. Passa då också gärna på att dressa jorden med kompostjord
eller liknande.
Planteringstips
Plantera med 40-50 cm avstånd mellan plantorna. Vill man använda den som
marktäckare rekommenderas 5 plantor per kvadratmeter.
Jättedaggkåpa har ett grunt rotsystem. Den konkurrerar inte på djupet med
andra växters rötter. Det innebär att den kan växa intill buskar, rosor och
perenner. Den är också vacker i trädgårdens vilda hörn.
Ljuvlig blomning
Blomningen inträffar under sommaren och varar i ett par månader. De
fluffiga, lätt doftande blomvipporna är fantastiskt fina i snittbuketter,
som omväxling till den oftast förekommande brudslöjan. Efter blomningen blir
blomvipporna lite rostigt rödbruna.
Man kan också torka blomställningarna, både de nyutslagna limegula blommorna
och de överblommade.
Rabatt vid Växbo kvarn med yppig plantering av daggkåpa i förgrunden. Bilden tagen i mitten av juli. (Foto: Lars Forslin).
Finns i berömda trädgårdar
Flera av de skickliga engelska trädgårdskvinnorna, som blivit världsberömda
för sitt sätt att komponera med växter, har uppskattat jättedaggkåpans
egenskaper. Vita Sackville-West använde den i stora ruggar tillsammans med
stäppsalvia i sin berömda trädgård i Sissinghurst. Rosemary Verey har den
som gyllene kant längs stensatta gångar i sin välbesökta trädgård, Barnsley
House.
Jungfrufödsel
Jättedaggkåpan utvecklar sina frön utan föregående befruktning -
partenogenes, 'född av en jungfru'. Den har därför helgats åt Jungfru Maria.
Fröplantan blir alltid lik moderplantan. Den frösår sig rikligt och villigt
på platser där den trivs, men den är också lätt att föröka genom delning och
med rotbitar.
Årets Perenn 1999, jättedaggkåpa, med luftiga
blomställningar i limegult, är vackra mot de blåvioletta spirorna av
stäppsalvia, Salvia nemorosa. Den är också ett fint sällskap till de
guldgula blommorna på både prakt- och buskhyperikum.
(Foto: VISIONS)
Värdefulla daggdroppar
På botten av det skålformade bladet samlas en glittrande vätskedroppe, som
gett daggkåpan dess svenska namn. Daggdropparna var en viktig ingrediens för
alkemisterna - vilket gett växten det vetenskapliga namnet Alchemilla, som
är arabiska och kan översättas med "de vises sten", "himmelskt vatten",
"alkemi". Mollis betyder mjuk/vek, och är en beskrivning av de mjuka bladen.
August Strindberg fascinerades av alkemi och sysslade med det under en
period av sitt liv. Alkemistens högsta dröm var att förvandla oädla metaller
till guld och att finna "de vises sten", som skulle ge evig ungdom och
hälsa.
Nu är det inte bara dagg, som samlas i bladet i form av en vätskedroppe,
utan även växtens egen transpiration. Tittar man noga, ser man små
vätskedroppar glittra längs kanten av bladen. Det är de som samlas i
bladstruten.
Naturläkemedel
Växtens sårläkande och sammandragande egenskaper har också gjort den använd
inom folkmedicinen som sårläkemedel och som skönhetsmedel. Samlade man
daggdropparna och tvättade sig med dem, blev man vacker och bevarade
sin ungdom.