Årets perenn 1997- stäppsalvia
Doftande stäppsalvia för trädgårdens solsida Stäppsalvia är en kryddoftande solälskare med intensivt
blåvioletta eller lilarosa blomspiror. De lyser som skimrande smycken i
trädgården, och lockar både fjärilar och bin. Den lättodlade stäppsalvian
har utsetts till Årets Perenn 1997. Stäppsalvia är en sinnenas växt. Plantera den gärna där du titt som tätt
kommer den nära, t ex vid en sittplats eller intill en av trädgårdens
stigar. Redan på avstånd möter du stäppsalvians friska doft och surret av
besökande insekter. När du kommer riktigt nära kan du njuta av de enskilda
blommornas skönhet, nypa i de lite grova bladen och insupa en kraftigare
salviadoft.
De flesta sorter av
stäppsalvia blommar i olika nyanser av blåviolett. De mustiga, mörkare
tonerna är särskilt värdefulla i intensivt ljus och kanske de som allra bäst
framhäver gästande fjärilars vingar. 'Ostfriesland' (bilden)
och 'Blaukönigin' är exempel på sorter med mörkt blåvioletta blommor. 'Ostfriesland'
blir ca 40 cm hög. 'Blaukönigin' är fröförökad vilket innebär en viss
variation i såväl höjd som blomfärg. 'Mainacht' har en aning blåare färgton
och lite buskigare växtsätt än 'Ostfriesland'. 'Mainacht' blir ca 30 cm hög.
Hos de ljusare sorterna framstår färgvariationerna inom blomman som större.
När solljuset leker i blommorna skimrar de i en rad nyanser. 'Blauhügel' har
vackert lavendelblå blommor, buskigt växtsätt och blir ca 40 cm hög. 'Rosakönigin'
blommar i mjukt lilarosa. Det är en fröförökad sort som varierar något i
färgton och höjd. Alla de här sorterna blommar i juni-september. Kombinera med grått och rosa
Stäppsalvia är ljuvlig tillsammans med perenner med grått bladverk, t ex
lammöron (Stachys byzantina) och ulleternell (Anaphalis triplinervis). Ett
säkert kort är att låta stäppsalvia medverka i rabattkompositioner som är
färgstämda i rosa, grått och violett.
Att kombinera de mörkt blåvioletta sorterna med gulorange är raffinerat.
Rudbeckian med sortnamnet 'Goldsturm' har en gulorange ton som är mitt i
prick. Även gröngula nyanser, som jättedaggkåpans (Alchemilla mollis), är
läckra till blåviolett stäppsalvia. Klassiskt skönt är blå eller blåviolett
stäppsalvia tillsammans med röda rosor. Den härliga stäppsalvian är Årets Perenn 1997.
Stäppsalvia är lätt att kombinera med andra perenner. Här en utsökt
komposition i blått, vitt och rosa med stäppsalvia i förgrunden.
Stäppväxt som tål torka
Stäppsalvia är, precis som det låter, en stäppväxt. Den vill ha sol större
delen
av dagen och tål perioder av torka. Stäppsalvia är alltså utmärkt i rabatter
intill husväggar och på andra varma platser i trädgården.
Skär gärna ner stäppsalvian nästan till marken efter den första omgången
blommor på sommaren. Då får du ny frisk grönska och en ny blomning på
eftersommaren.
Stäppsalvia har god härdighet och trivs i alla väldränerade jordar. Extremt
tunga lerjordar bör undvikas. Lättare lerjordar kan gärna förbättras med
riklig mängd organiskt material, t ex kompost eller gödslad och kalkad
torvmull.
Plantera så här
Stäppsalvia säljs krukodlad i trädgårdsbutiker och kan planteras från vår
till höst. Sätt gärna många tillsammans i stora grupper, det ger ett
magnifikt intryck.
Se till att jorden i krukorna är ordentligt genomvattnad före planteringen.
Ta av krukan och gräv ett hål där rotklumpen gott och väl får plats. Sätt i
plantan och fyll i jord runt om. Tryck till jorden lätt om rötterna. Fyll
sedan upp med jord.
Det går bra att plantera stäppsalvia ca 5 cm djupare än den har stått i
krukan. Blanda gärna sand i den omgivande jorden, eller lägg ett lager sand
på jorden runt plantorna.
Vattna grundligt efter planteringen. Växterna kan behöva passas med vatten
tills de kommit igång att växa på den nya platsen, men jorden måste alltid
få torka upp mellan vattningstillfällena.
Tillbaka
Snabbfakta
om stäppsalvia Bra att ta med vid plantinköp
1997 – Stäppsalvia
1998 – Röd solhatt
1999 – Jättedaggkåpa
2000 – Kärleksört 'Matrona'
2001 – Ulleternell
2002 – Blodnäva 'Max Frei'
2003 – Rödbladig alunrot
2004 – Sköldpaddsört
2005 – Stjärnflocka
2006 – Kransveronika
2007 – Jättetåtel
2008 – vitblommande fläckig lungört
2009 – gullnattljus |